Klematisbladstekel
Av Sylvia Svensson
Jag får många frågor från förtvivlade klematisägare som får se sina dyrgripar bli kalätna av hungriga, gröna larver. Vem är det som kalasar här?
Det är klematisbladstekeln, Rhadinoceraea ventralis, en flygande insekt med orangegul bakkropp, två par hinnartade, klara vingar och svart huvud. Den är faktiskt släkt med både myror och getingar, vilka den liknar något. Den fullvuxna stekeln är ca. 1 cm lång.
Den är specialiserad på just klematis och är mycket glupsk, både den fullvuxna stekeln och särskilt larverna kalasar på klematisbladen.
Stekelhonan, som har övervintrat som puppa i marken, kommer flygande på försommaren. Den parar sig och sticker sedan in ägg i årsskotten, som blir knottriga, då larven lever en kort tid där inne. Om man hinner klippa bort alla skott som visar upphöjningar innan larverna har kommit ut, hindrar man kanske större skador, men man blir ju av med en del av årets tillväxt. Men det kommer ju nya skott sedan, som förhoppningsvis inte blir infekterade.
Om man har väntat för länge, kläcks äggen och ut kommer små, först bara ett par mm långa, ljusgröna larver och börjar kalasa på klematisens blad, först från undersidan, där de är svåra att se. De växer fort och blir snabbt ca 1-2 cm långa och kan på kort tid kaläta klematisen alldeles, det brukar bara bli knottriga stammar och bladnerver kvar.
De färdigbildade larverna förpuppas sedan och kryper ner i marken i närheten av klematisplantan i väntan på nästa vår. FÖREBYGG OCH BEKÄMPA Försök klippa bort grenarna med larver på och stoppa dem i en plastpåse och skicka till förbränning eller trampa ihjäl dem. Plocka också alla larver som ramlar ner och förstör dem.
Man kan också försöka skaka ner larverna på en fiberduk och servera dem till småfåglarna som frukost, helst långt ifrån en klematisplanta.
De unga larverna kan också bekämpas med pyretroider, som det finns flera märken av att köpa i handeln, t.ex. Pyrex-N i en liten brun flaska.
Har man bara en eller ett par angripna klematis, kan man också pröva att sticka in en knappnålsspets under skalet och försöka peta ut äggen/larverna utan att göra någon skada på klematisen. Det går ju förstås inte om klematisen är stor och den är knökfullt med knott, men som punktinsats går det ju an, liksom att försöka klämma ihjäl dem inuti stammarna.
ALLA KLEMATIS INTE LIKA LOCKANDE Det finns många sorters klematis och alla tycks inte falla klematisbladstekeln i smaken. Det verkar som om de tidiga, småblommiga sorterna som har mjuka, mjälla skott just när steklarna svärmar är mer begärliga för äggläggning än de senare sorterna.
Således blir Clematis alpina och övriga ur Atragenegruppen, som t.ex. Clematis macropetala, sibirica, chiisanensis, turkestanica och koreana så gott som alltid angripna hos mig, medan Clematis viticella och dess namnsorter oftast lämnas i fred. Jag har inte heller sett några angrepp på mina Clematis fargesoides 'Summer Snow' eller Clematis flammula-korsningen 'Rubromarginata', trots att den senare växer precis bredvid de hårt angripna koreana-hybriderna Clematis 'Propertius' och 'Columnella'!
Klematisbladstekelhona lägger ägg
Klematisbladsstekeln, larv
Klematisbladsstekeln larv och äggsvulster