Julens botanik

Från mandel till mistel.

Julsederna har ändrats markant under de senaste hundra åren. Nya seder har anammats, sådana som jultomten, advents- och Luciafirande och julklapparna.

Men visst finns det något kvar av det gamla: julens alla dofter och smaker känns fortfarande! Kanel- saffran- och pepparkaksdoft förknippas ju med julen, liksom gran- och hyacintdoften!

Julskinkan och julgröten smakar även för oss moderna människor och Julottan drar fortfarande mycket folk.

För något år sedan hade Göteborgs botaniska trädgård en underbar utställning som rubriken är lånad ifrån.

Där berättades huvudsakligen om de gamla vanorna och vad man kan förknippa med julen

Julförberedelserna var mycket omfattande förr, man hade ju inga hel- eller halvfabrikat att ta till utan man fick göra allt från början.

Det städades, bakades, syltades, stektes, koktes, las in, pysslades och pyntades långt före jul, så att allt skulle fara färdigt inför den stora helgen som firades med den ofta stora kärnfamiljen. Annandagen var bjudningsdag, man gick bort till vänner eller fick besök.

Kryddorna utgör en stor del av doftupplevelsen under julen, varav pepparkakskryddorna kanel, pomeransskal, ingefära och nejlika lär vara de mest kända.

Men även kryddpeppar till pressyltan, anis, vanilj och saffran till julebröd, -kakor och -bullar, glöggkryddorna och snapskryddan åbrodd doftar jul än i dag!

Julnötter utgör en traditionell inslag på julens gottebord tillsammans med olika sorters russin och torkade dadlar och fikon: pekan- hassel- para- cashew- och valnötter samt söt- och krakmandel. Dessa gav ju angenäm sysselsättning under helgerna med att försöka knäcka! Numera köper många även en stor kokosnöt till glädje för småfåglarna.

Fruktkorgar skall det också finnas på julbordet, fast förr var det mest äpplen och apelsiner de innehöll. Senare års fruktkorgar däremot är en ymnighetshorn med all världens frukt.

Den traditionella julmaten kommer från självhushållen förr: man hade egna grisar som slaktades till jul och man odlade bl.a. olika kålsorter såsom röd- och grönkål och dessa bereddes på olika sätt till jul. Risgrynsgröt var självklart och det lades också fram ett fat till tomten!

Även dryckerna har sin plats på julbordet: den traditionella glöggen med sina olika varianter, varav Glühwein är en. Vidare enbärsdricka, lingondricka och julöl.

Till den starkare kategorin hör olika snaps: saffransbrännvin och kryddbrännvin och besk är de mest kända, men lokala varianter förekommer.

Förr utgjordes mycket av juldekorationer av olika sorters halmslöjdsaker. Stolta julbockar i olika storlekar, stjärnor och kransar och inte minst småfåglarnas julkärve!

Man dekorerade även med gran- och lingonris och mosslummer.

Ingen jul utan hyacinter, som förr köptes som lökar och drevs till blom. Julkaktusen, som hängde i sin ampel i den stora, svala salen förväntades öppna sina blommor lagom till julhelgen.

Senare har amaryllis tillkommit och många driver upp även den själv. Julstjärnor, julbegonior, tazetter och cyklamen är också senare tiders julblommor och nya sorter kommer ständigt.

Har du möjlighet att besöka denna underbara utställning så pågår den fram till den 6 januari 2002. Växthusen har öppet mellan kl 10 - 16.

Bilden visar olika kålsorter och frukter. Kötträtter lämpar sig ju inte till en utställning som stå länge.

Halmslöjd i olika varianter hör julen till.

Julen är kryddoftande!

Även frukterna är färgglada och väldoftande.

Knäcker nötter både bildligt och handgripligt gör man kanske under julhelgerna.

Vad vore julen utan pepparkakor och saffransbröd!

Kryddan vanilj kommer från en så här vacker orkidé!

Även småfåglarna skall ha sitt julbord!