Felmeddelande

An error occurred while trying to search with Solr: "500" Status: Server Error: Server Error{"responseHeader":{"status":500,"QTime":108},"response":{"numFound":28427,"start":0,"maxScore":0.36317787,"docs":[{"item_id":"1442","score":0.36317787},{"item_id":"1444","score":0.31271517},{"item_id":"1435","score":0.29484987},{"item_id":"1449","score":0.28512233}]},"error":{"metadata":{"error-class":"org.apache.solr.common.SolrException","root-error-class":"org.apache.solr.common.SolrException"},"msg":"Unable to compute facet ranges, facet context is not set","trace":"org.apache.solr.common.SolrException: Unable to compute facet ranges, facet context is not set\n\tat org.apache.solr.handler.component.RangeFacetProcessor.getFacetRangeCounts(RangeFacetProcessor.java:67)\n\tat org.apache.solr.handler.component.FacetComponent.getFacetCounts(FacetComponent.java:296)\n\tat org.apache.solr.handler.MoreLikeThisHandler.handleRequestBody(MoreLikeThisHandler.java:235)\n\tat org.apache.solr.handler.RequestHandlerBase.handleRequest(RequestHandlerBase.java:155)\n\tat org.apache.solr.core.SolrCore.execute(SolrCore.java:2082)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.execute(HttpSolrCall.java:670)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.call(HttpSolrCall.java:458)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:225)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:183)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler$CachedChain.doFilter(ServletHandler.java:1652)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doHandle(ServletHandler.java:585)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:143)\n\tat org.eclipse.jetty.security.SecurityHandler.handle(SecurityHandler.java:577)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doHandle(SessionHandler.java:223)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doHandle(ContextHandler.java:1127)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doScope(ServletHandler.java:515)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doScope(SessionHandler.java:185)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doScope(ContextHandler.java:1061)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:141)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandlerCollection.handle(ContextHandlerCollection.java:215)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerCollection.handle(HandlerCollection.java:110)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerWrapper.handle(HandlerWrapper.java:97)\n\tat org.eclipse.jetty.server.Server.handle(Server.java:499)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpChannel.handle(HttpChannel.java:310)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpConnection.onFillable(HttpConnection.java:257)\n\tat org.eclipse.jetty.io.AbstractConnection$2.run(AbstractConnection.java:540)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool.runJob(QueuedThreadPool.java:635)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool$3.run(QueuedThreadPool.java:555)\n\tat java.lang.Thread.run(Unknown Source)\n","code":500}} .

Hemträdgården 5

  • Trädgård
Kort och Gott från Hemträdgården 5 -2002 av Eva Wirén.

Lavarna tillbaka i Stockholms innerstad
Vid en studie 2001 i Stockholm hittades totalt 27 lavarter på träd. Det kan jämföras med en studie gjord 1968. Då var Stockholms innerstad en lavöken och endast två arter (blåslav, trädgrönelav) hittades, vardera på ett fåtal ställen. Numera har praktiskt taget varje träd lavar på sig. Detta beror framför allt på att svaveldioxidhalten i luften kraftigt sänkts sedan 1960-talet. Det här är oerhört glädjande och visar att ambitiösa åtgärder för att förbättra miljön verkligen ger goda resultat för den biologiska mångfalden, skriver Anna Lagerquist och Göran Thor i Biodiverse 2/2002.

Hetvatten ersätter ogräsmedel
Ogräs växer inte bara i den egna täppan utan också på städernas trottoarer och Banverkets banvallar. Av miljöskäl används inte längre kemisk bekämpning på dessa ytor. I stället bränner man eller borstar bort ogräset.

Hetvattensmetoden är en ny teknik som skulle kunna användas på dessa ytor. Ett av problemen är att det går åt stora mängder energi vid bekämpningen. Med bättre utformade skyddskåpor och eftersläpande dukar, kan energi dock sparas, enligt David Hansson vid SLU i Alnarp. Han har även undersökt hur bekämpningseffekten varierar med väder, vattenflöde och -temperatur i sin doktorsavhandling. Han konstaterar att ogräset är som känsligast när det ännu är litet, och att bekämpningen görs bäst efter en kortare tids torka. Vätmedel i vattnet kan öka effekten, liksom större droppar och högre temperatur.

Det späda ogräset dör av värmen, men endast ovan jord. Rötter och ogrodda frön finns kvar och behandlingen måste därför upprepas ca sex gånger under en säsong för att ytan ska hållas någorlunda ogräsfri. Metoden kan prövas i liten skala på privat mark, men även här gäller det att upprepa behandlingen.
David.Hansson@lt.slu.se

Notiser från SLU 4/2002

Frukt eller grönsak?
-Jag har några gånger fått frågan vad är frukt och vad är grönsaker, skriver agronomie doktor Jörgen Vittrup i danska tidningen Frugt og Grönt.

Rent botaniskt är ju tomaten en frukt eller egentligen ett bär, men det finns några regler som i stort sett följs i alla länder och av internationella organisationer.

Även om det finns undantag, är de generella reglerna så här:

Frukt, det är frukten från fleråriga växter, som används som mänsklig föda. Som exempel finns äpplen, bananer, jordgubbar och alla andra bär och nötter. Vindruvan är den mest odlade frukten i världen.

Grönsaker är växtdelar av ettåriga växter. Det kan vara frukten (tomat, gurka och melon), bladen (sallat, kål), rötter (morot, rödbetor), knoppar (brysselkål), blomanlag (blomkål). Till grönsaker räknas också sådana fleråriga växter där det är andra delar än frukten som konsumeras. Som exempel nämner Jörgen Vittrup sparris och rabarber.
Viola nr 13/14 2002

Håll kvar sommaren
Hösten närmar sig. I takt med att temperaturen sjunker ökar elförbrukningen i hemmen. När förbrukningen ökar är det bra att veta vad olika användningsområden kostar, både för att kunna spara el och för att kunna använda den för att förlänga sommaren. Men vad kostar det? Vill man njuta av infravärmen på terrassen en kväll i september får man betala 1,40 kr/timme (förutsatt två st elinfraelement om vardera 1 000 W, dvs. en energiförbrukning på 2 kW/timme, och energipriset 0,70 kr/kWh).

Hur mycket det kostar att hålla en bra grundvärme i ett lusthus eller växthus på ca 10-15 m2 under september och oktober är beroende av husets isolering och storlek. Ett hus på 10 m2 förbrukar ca 450 kWh. Med samma energipris som ovan blir det 315 kr. Att sätta in en stor tunna med vatten som värms upp på dagen klarar de kalla nätterna och sparar energi. Att tilläggsisolera ger en besparing.
Hämtat från pressinfo, Telge Energi, tel 08-553 221 38, www.telgeenergi.se

Rätt bränsle till tvåtaktaren
Utombordare och grästrimmare låter mycket och luktar illa. Inte nog med det - avgaser från tvåtaktsmotorer är också ett arbetsmiljöproblem. Vissa ämnen i avgaserna är mutagena (orsakar genförändringar) och kan därmed vara cancerframkallande.

I en avhandling från SLU jämför Roger Magnusson avgasutsläppen från mindre tvåtaktsmotorer av det slag som används i motorsågar, grästrimmare och utombordsmotorer. Han har studerat tre olika bränslesorter. Standardbensin (blyfri 95 oktan) är vanligast och billigast, men dess avgaser ger de högsta halterna av skadliga ämnen. Alkylatbensin innehåller inte de farliga aromatiska kolvätena, och ger minst andel miljöskadliga substanser i avgasutsläppen. Den finns att köpa i dunk på de flesta bensinmackar, men är ännu rätt dyr. Roger Magnusson välkomnar därför den skattesänkning som för närvarande diskuteras.

Etanol är ett biobränsle, och minskar därmed utsläppen av fossil koldioxid. Etanolinblandning leder även till minskade utsläpp av kolmonoxid. På grund av större utsläpp av aldehyder kan etanolen dock i vissa situationer ge användaren irriterade slemhinnor och andningsbesvär.
Roger.Magnusson@njv.slu.se
Notiser från SLU 4/2002

Fler utländska växtbutiker
Ännu en tysk bygg- och trädgårdskedja kommer att etablera sig i Sverige, skriver tidningen Viola. Hornbach är Tysklands tredje största byggvarukedja och man har ambitionen att ha de lägsta priserna och ledande varumärken. Den första svenska butiken ska stå klar till nästa sommarsäsong i Göteborgsområdet, och sedan följer etableringar i övriga större städer. Inom några år räknar man med att ha sex till tio butiker i Sverige.

De tyska butikerna brukar ha en yta mellan 10 000 och 15 000 m2, och ambitionerna är desamma för de planerade svenska butikerna. Hornbach är i första hand en byggmarknad, men trädgårdsdelen är viktig. Sortimentet ska motsvara den lokala marknadens behov.

- Sverige har dålig konkurrens och svenskarna är värda att få handla till de förmånliga priser som skarp konkurrens leder till, säger Jürgen Werner, vd för det svenska dotterbolaget Hornbach Byggmarknad AB.
Viola nr 13/14 2002

Höstens vackra bär
Hösten är en färggrann tid, bara man tänker sig lite för och inte enbart planterar för vår- och sommarfägring. Tänk på alla vackra frukter som lyser upp en tid i grådiset! Rönnar, prydnadsaplar, skogsolvon, eldtorn, hagtorn, havtorn, berberis och många rosor har dekorativa frukter i rött eller orange. Många rödfruktiga bär (dock inte skogsolvon) äts förr eller senare av fåglarna, men det får vi väl bjuda på. Mindre begärliga är frukter i vitt, gult och rosa, som vissa rönnsorter har. Mycket speciella är frukterna hos benved, lysande karmin med orange runt fröna. Glasbärets, Callicarpa, lila frukter är iögonfallande, men busken tyvärr bara aktuell för det skyddade läget, upp till zon 2.

Slitstark dörrmatta
Tåliga och halksäkra ska dörrmattorna Royal Floor Mats vara. De är gjorda av gamla bildäck och finns i olika kollektioner, färger och mönster. All seasons-kollektionen är särskilt lämplig för utomhusbruk och fungerar både som skrapgaller och dörrmatta.
Pris ca 269 kr, finns på bygg- och stormarknader, i järnhandeln m.fl.. De tillverkas i USA och marknadsförs här av Fiskars Sverige AB. Tel 0141-480 00 eller www.fiskars.se.

Sniglar, trädgårdsljud och bortglömda läkeväxter
Två nya och ett reviderat Fakta Trädgård-Fritid fanns det i SLU-kuvertet som kom i början av sommaren. Sniglar är ett stort bekymmer, så ett uppdaterat nr 16 Sniglar och snäckor i trädgården är välkommet. Carl Åkerberg skriver om olika arter, deras livscykel, miljökrav och föda, och hur de kan bekämpas. (Den som har Hemträdgården 3/2002 har vad gäller spanska skogssnigeln - mördarsnigeln - dock tillgång till samma information i Carls artikel där.)

Rasslande bambu, surrande bin, knastrande grusgångar, mjuka fågeldrillar, porlande vatten … Med öppna öron för trädgård, nr 87, väcker tankar kring ljudupplevelser i trädgården. Ljud kan förstärkas, de kan döljas, nya ljud kan tillföras. Per Hedfors skriver om hur ljud bidrar till att stärka trädgårdens identitet.

Många "otypiska" medicinalväxter har i gamla tider använts för att bota, lindra och förebygga sjukdomar. I nr 88 Bortglömda läkeväxter bland våra vanligaste grönsaker berättar Håkan Tunón bl.a. om medicinska egenskaper som rova, kålrot, morot, pepparrot, potatis, kål, ärter och bönor ansågs besitta. Förr kunde man t ex köpa morot på apoteket, som bot mot bl.a. inälvsmask.
Prenumerera eller beställ enstaka Fakta på tel 018-67 11 00, publikationstjanst@slu.se

Ogräsmedel på villovägar kan spåras
Vid bl.a. SLU undersöker man hur mycket bekämpningsmedelsrester som finns i olika vattendrag. Ett problem har varit att de halter man velat mäta varit för låga för laboratorierna. Nu har Elisabet Börjesson och Lennart Torstensson vid institutionen för mikrobiologi utvecklat en användbar metod för "Roundup", världens mest använda ogräsmedel. Den aktiva substansen i preparatet är glyfosat. Analysmetoden, som har ackrediterats av Swedac, gör det möjligt att på ett bra sätt följa hur medlet sprids och bryts ned i mark och vattendrag.

Dagens kemiska bekämpningsmedel har begränsade miljöeffekter jämfört med många av dem som användes för några årtionden sedan. Men även moderna bekämpningsmedel kan vara förenade med miljö- och hälsorisker. Via mark, grundvatten och vindar kan medlen få större spridning än önskvärt.
Elisabet.Borjesson@mikrob.slu.se

Notiser från SLU 1/2002