Hemträdgården 2

Kort och Gott från Hemträdgården 2-2003 av Eva Wirén.

Sälg - humlans vårmat
Humlor är viktiga för pollineringen i odlingar av frukt och bär. Även vilda växter och vissa jordbruksgrödor, t.ex. klöverfröodlingar och oljeväxter, behöver pollineras av insekter. På senare år har antalet pollinatörer minskat oroväckande, bl.a. för att arealen åkerkanter och annan obrukad, öppen mark i det intensiva jordbruket krymper.

Birgitta Svensson vid SLU har studerat nio olika humlearters levnadsmönster, var de söker bo och föda. På vårkanten är humlorna mycket beroende av blommande sälg (Salix caprea) för att finna föda. Alla sälgar är därför betydelsefulla för humlorna och bör om möjligt sparas. Även Salix i energiskogsodlingar är viktiga näringskällor för humlorna på våren.

Under sommaren besöker humlorna främst hyggen, vägkanter och beteshagar för att leta föda. I hagarna är enar och andra buskar och träd viktiga beståndsdelar. Det beror på att humlornas huvudsakliga födoväxter gynnas av det skydd som buskarna ger.

• Ju hårdare hagen utnyttjas för bete, desto färre födoväxter finns kvar och desto färre fjärilar och humlor ser man, säger Birgitta Svensson.
  Notiser från SLU, 2/02

  Alunrot årets utvalda
  Rödbladig alunrot, Heuchera micrantha, är ytterligare en i raden av särskilt odlingsvärda perenner som de svenska perennodlarna vill lyfta fram, och som därför blivit vald till Årets Perenn 2003. Det är en frisk och lättodlad perenn som med sitt mörkröda bladverk skapar spännande kontraster i rabatten. Bladen är mjukt handflikiga och dekorativa hela säsongen. Flera plantor tillsammans skapar snart en täckande matta på 25-30 cm höjd. Blommorna kommer under sommaren. De sitter i skira blomställningar, svävande på tunna stänglar ovanför bladverket. Gräddvita blommor har 'Palace Purple', rosa har 'Rachel' - två välkända och pålitliga sorter.

  Alunroten trivs i både sol och halvskugga, gärna i mullrik jord men annars duger de flesta väldränerade jordar.

  Tidigare uppmärksammade perenner är stäppsalvia, röd rudbeckia 'Magnus', jättedaggkåpa, kärleksört 'Matrona', ulleternell och blodnäva 'Max Frei'.

  Lyckade luktärter

Jag brukar förkultivera mina luktärter ett par tre veckor inomhus. Det är inte nödvändigt, men en säkrare metod än att så direkt på friland. Problemet är att de blir så rangliga och tunna, antingen de står i soligt fönster eller under lysrör. Det är för varmt i mitt "växtrum" och någon sänkt nattemperatur lyckas jag heller inte åstadkomma. (Växthus eller drivbänk vore idealiskt men saknas). I fjol provade jag en annan metod: Fröna såddes 14 maj i en djup balkonglåda som fick stå inomhus tills de små groddarna visade sig i jordytan, då fick lådan snabbt flytta utomhus under tak vid uteplatsen. Jag ville inte att plantorna skulle börja sträcka på sig det minsta, så lådan åkte ut även om inte alla groddar syntes till. Frost kan det bli i maj, så fiberduk som skydd fanns till hands eller så kunde ju hela lådan tillfälligt tas in. Småplantorna mådde bra av uteklimatet och den här gången var det knubbiga, kraftiga och därtill redan avhärdade plantor jag kunde plantera ut i blomsterbädden i början av juni.

Kaffe inget för sniglar
Kaffesump gör gott i komposten, men fler användningsområden kan vara aktuella! Forskare på Hawaii har upptäckt att kaffe/koffein fungerar som ett gift för sniglar. Sniglarna flydde från krukor vars jord genomvattnats med 2 % koffeinlösning (vilket är mycket starkt, ca 40 gånger starkare än en vanlig kopp kaffe), och efter 48 timmar hade nästan alla dött. Men även svagare koncentrationer gav resultat: kålblad som doppats i 0,01 % koffeinlösning hade äthämmande effekt på sniglar. Också mot snäckor visade sig kaffemetoden fungera.

Både kaffesump och kaffeslattar kan alltså göra nytta; sumpen utlagd som barriär och kaffeskvättarna som en lösning att spreja med, båda tycks få djuren att vända om. Dock, inte alla växter uppskattar en regelbunden dos kaffe. Forskarna på Hawaii observerade gulnande blad hos bl.a. sallat och ormbunkar.
Uppgifter om försöket från Carl Åkerberg på SLU, som hänvisar vidare till Nature vol. 417. Referat även i Gardening Which? sept/okt 2002.

Nya SLU-Fakta
Är du prenumerant på Fakta Trädgård-Fritid från SLU så har du redan fått de senaste tre faktabladen med posten. Annars kan du läsa här nedan vad de handlar om.

Trädgårdens gröna ram, nr 39, behandlar klippta och friväxande häckar. Rune Bengtsson har reviderat sitt tidigare utgivna faktablad och skriver om jord, läge, plantering och skötsel av häckar samt ger förslag på 15 lämpliga växter. Vill du t ex ha en fin idegranshäck så är sorten 'Hillii' ett bra val medan däremot sorten 'Hicksii', som ofta rekommenderas, är direkt olämplig på grund av sitt nedtill glesa växtsätt.

Prydnadsväxter som rudbeckia, hästkastanj, trollhassel och ginkgo kan vara användbara vid olika sjukdomar. Håkan Tunón berättar om några utvalda växter och deras egenskaper som bl.a. sårvårdare, förkylningsmedel och hjälp för minnet. Faktabladet heter Naturläkemedel bland våra trädgårdsväxter, nr 90.

Bambu är en "het" växt som det råder stor efterfrågan på. Hör du till bambuälskarna finns information att hämta i nr 91 Bambu - inte bara bergbambu, av Magnus Svensson. Intresset för bambu är större än någonsin men utbudet är inte anpassat till svenska förhållanden. "Projekt Bambu" kanske kan råda bot på detta i framtiden, men det finns flera odlingsvärda arter redan i dag - åtminstone för södra Sverige. Läs om släktet Fargesia, dit den vanliga bergbambun hör, om marktäckande Sasa, Sasaella och Pleioblastus, och om ståtliga Phyllostachys. Knappast något man knallar in och köper i närmaste trädgårdsbutik, men tre utländska specialplantskolor finns omnämnda i faktabladet.

Väna tuffingar
April är en nyckfull månad med väder som växlar mellan vinter och vår. Det gäller att fylla utekrukorna med växter som tål några minusgrader. Inte undra på att vi älskar violer och penséer. De ser så väna och vårliga ut men är egentligen riktiga tuffingar som inte låter sig nedslås av lite frost. Därför planterar vi dem år efter år, vår efter vår. Men tänk på att byta ut jorden i krukan eller rabatten om violer odlades där även förra och förrförra året. Annars kan skadliga svampar föröka sig och göra att plantorna vissnar. Andra växter än viol-släktingar kan dock odlas i den gamla jorden utan risk.

Romantik med kontraster
Vårens trend kallas för "Sweet Chrystal". Det är romantik med kontraster, bleka pastellfärger och neon. Trendinstituten i Europa presenterar varje år fyra olika trender, en för varje årstid, och dessa, menar man, genomsyrar hela samhället och kan förstås appliceras även på vårt val och vår användning av växter. Trendriktiga krukväxter är azalea, rosenskärm och hyacint, bland snittblommorna är det tulpan, nejlika och gerbera. Men som tur är kan vi ju följa vår egen känsla och välja vad vi vill!

Gul april, färgrik maj
Vårginst, kerria och klätterbenved är aprilbuskar i gult att satsa på, enligt kampanjen Månadens Växter. Lätt, torr jord i full sol, zon III, är rätta växtplatsen för vårginst 'Allgold' som blir 1-1,5 m hög och bred. Smörgula bollar har fylldblommiga kerria 'Pleniflora'. Skyddat läge, sol/halvskugga, näringsrik, kalkhaltig jord, zon II. Höjd som ginsten och har liksom denna ett grenverk som är grönt och vackert året om. Det gula hos klätterbenveden 'Emerald'n Gold' består i de gulbrokiga, städsegröna bladen. Skuggtålig och anspråkslös marktäckare som även kan klättra någon meter uppför väggar m m. Lyser upp fint i mörka hörn men trivs också i full sol, zon IV.

Växttemat i maj består av azaleor, buskar som blir verkliga färgklickar i trädgården när de blom-mar. Laxrosa 'Cecile', röda 'Fanal' (båda zon IV) och guldgula, doftande guldazalean (zon V) är de utvalda sorterna. Azaleor trivs i lätt skugga i mullrik och väldränerad jord, helst med ett lågt pH.
Månadens Växter är en europeisk kampanj som ger förslag på växter värda att uppmärksamma månad för månad. I Sverige väljs växterna ut tillsammans med de svenska trädgårdsbutikskedjorna.

Salix caprea

Trädgårdens gröna ram

'Fanal'