Hemträdgården 1

Kort och Gott från Hemträdgården 1 -2002.

Mögel i marken försvårar odling
Potatisbladmögel har alltsedan 1840-talet funnits i endast en form i Europa. För tjugo år sedan kom emellertid en ny typ av svampen hit till Norden och nu börjar följderna av detta visa sig i odlingarna. När de två typerna finns på samma fält kan de "para sig", och avkomman blir alltmer mångskiftande. Anpassningsförmågan ökar då och resistens mot bekämpningsmedel kan utvecklas. Svampen kan även bryta resistensen i nya potatissorter. Dessutom bildas motståndskraftiga så kallade oosporer, som kan övervintra i jorden och infektera knölarna så snart de sätts på våren. Tidigare spreds svampen bara via sättpotatis. Med friskt utsäde kunde då smittan begränsas bättre.

Problemen med potatisbladmögel och brunröta, som sjukdomen kallas när den går ner i knölarna, är stora både för ekologiska och konventionella odlare. Det bästa man kan göra är att välja motståndskraftiga sorter, t ex 'Appell' eller 'Escort', och ha minst tre år mellan potatisgrödorna. Om man skulle få ett angrepp ska man aldrig låta blasten stå kvar obehandlad i ett fält. Risken är då stor att skördens kvalitet minskar och att jordsmitta i form av oosporer hinner bildas.
Notiser från SLU 5-2001

Skolplanschen åter i bruk
Visst är de vackra, de gamla skolplanscherna? I hundra år fanns de i den svenska skolan, stora färgrika bilder, fulla av kunskap och spännande detaljer, ofta med växter och natur som motiv. I många hem fanns överhuvudtaget inga bilder, och för dessa barn blev skolplanschen inträdet till konsten och bildupplevelsen. I början av 1960-talet tog TV och film över. Skolplanschen hängdes undan, mängder slängdes och det hände till och med att hela förråd brändes upp.

Framsynta skolmuseer sparade en del, och för så där 15 år sedan började skolplanscherna nytryckas. De har nu spridits landet runt till daghem och servicehus för äldre. Små barn tittar förtjust på de stora bilderna och för äldre människor är de ett kärt återseende och ett bra stöd för minnesträning. Det är det lilla familjeföretaget Böcker, Bilder & Sånt som bidragit till att rädda denna svenska kulturskatt som sånär helt glömts bort. På senare tid har skolplanschen också uppmärksammats i utställningar och i en bok, "Skolplanschernas Sverige", av Jens Wahlstedt (W&W 2000).

Skolplanscher finns att köpa på en del museer. Böcker, Bilder och Sånt levererar främst till barnomsorg m m, men frågar man snällt kan det nog gå bra att beställa för egen del, adressen är Box 19, 161 26 Bromma. Tel 08-29 70 09.

Underlätta arbetet på stegen
Vad gör man med verktyg, målarburk och äppelhink när man står uppflugen på stegen? Universalhållaren Krux är ett sätt att underlätta arbetet. Hållaren sätts fast i hål på stegen, om sådana finns, eller med ett skruvfäste som passar på de flesta stegar och byggställningar. Man kan sätta en burk eller lägga saker direkt i hållaren eller använda handtaget på sidan för att hänga t.ex. en hink.

Pris 79 kr med rörfäste och 97 kr med skruvfäste (för stegar utan hål). Finns hos en del återförsäljare, kontakta annars Harmångers Mekaniska, tel 0652-302 60 eller www.harmangers-mek.se.

Fräck, fransk trädgårdsfestival
Flygande änder, stapeldiagram, balklänningar att drapera sig i… Vad kan man inte åstadkomma med växter? Under Hemträdgårdens resa till Frankrike 2001 besöktes bland annat den stora trädgårdsutställningen, nummer tio i ordningen, vid slottet Chaumont-sur-Loire. I parken strosade man utan att trängas runt bland ett trettiotal idéträdgårdar som alla formgivits med "Mosaïculture" (ungefär "Odlad mosaik") som gemensamt tema. Inte var det alltid så lätt att förstå kopplingen till temat, men förundras, njuta eller skaka på huvudet kunde man ändå göra åt de stundom tokiga, stundom mycket läckra skapelserna. Visst är många av idéerna främst att begapa och roas av, men ett och annat väcker tankar för trädgården hemma. Inspirerande var bland annat alla färgstarka marktäckningsmaterial, odling på höjden, lek med bladformer och förmågan att mana fram en viss miljö med hjälp av rätt växter. Så varför inte skippa Chelsea Flower Show och kolla in fransmännens lek med trädgård i stället? Chaumont ligger ca 20 mil sydväst om Paris, och festivalen pågår under juni-oktober.

Robot äter sniglar
Brittiska ingenjörer håller på att utveckla en självgående robot som utan mänsklig hjälp ska kunna spåra upp och samla in sniglar. Denna "Slugbot" går på fyra hjul och har en lång arm med en klo och ett elektroniskt öga längst ut. De insamlade sniglarna placeras i en jäsningstank, omvandlas till biogas och driver på så vis roboten. (Metro 26/11 2001).

För snigelkunnige Carl Åkerberg på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, var detta ingen nyhet. Arbetet med roboten har pågått ett par år men ännu verkar det återstå en del finslipning innan den är färdig. Och om den blir något för vanliga fritidsodlare återstår väl att se…

Här är ett par hemsidor för den intresserade: www.ias.uwe.ac.uk/goto.html?slugbot och http://news.bbc.co.uk/hi/english/sci/tech/newsid 
503000/503149.stm.

Vi kommer snart tillbaka till sniglar i Hemträdgården, och då med information om vad som för dagen står till buds i fråga om bekämpning m m, framför allt vad gäller spanska skogssnigeln (mördarsnigeln).

Kvinna ny Professor Bergianus
Birgitta Bremer är sedan årsskiftet ny Professor Bergianus vid Bergianska stiftelsen i Stockholm. Det är första gången som Kungliga Vetenskapsakademien utnämner en kvinna till denna prestigefyllda professur. Därmed är Birgitta Bremer också föreståndare för stiftelsen och leder dess botaniska forskning tillika verksamheten vid Bergianska botaniska trädgården.

Birgitta Bremer kommer närmast från Uppsala universitet och efterträder Bengt Jonsell som går i pension efter 18 år som Professor Bergianus.

Bekämpningsmedel i dricksvattnet
Vårt dricksvatten är inte så rent som vi trott. Det visar en undersökning som Svenska vatten- och avloppsföreningen gjort. Det finns förbjudna bekämpningsmedel i vattnet på minst 84 platser i Sverige, främst atrazin och diklobenil. De ämnena är totalförbjudna och har inte sålts i Sverige på tio år. De är så kallade totalutrotningsmedel och användes främst på banvallar, grusgångar och vägar.
Råd & Rön 9/01

Matkedjor bäst på miljö?
ICA, Hemköp och Konsum är de företag som 2001 hade bäst miljöimage bland svenska konsumenter. Det konstaterar tidningen Miljö Eko (nr 4 2001) som för femte året i rad tagit fram sin Imagebarometer. I den låter man slumpvis utvalda personer ranka 50 stora företag utifrån hur man upplever att de arbetar med sina miljöfrågor. "Som vanligt noterar livsmedelskedjorna goda betyg - de har legat i topp varje år" skriver Miljö Eko. Till de företag som fick sämst betyg hör MacDonalds, SAS och flera bensinbolag.

Nytt i 2001 års barometer var att Miljö Eko även frågade 100 miljöchefer vid olika företag. I topp på miljöchefernas lista hamnar Volvo, Konsum och Saab, medan MacDonalds även bland miljöcheferna rankades lägst.

Hjälp för sådd
En bra såapparat för sådd på friland har vår medlem Nore Johansson i Kristianstad hittat. "Sålätt" gör fåran, sår fröet och täcker till med jord efteråt. Den passar alla grönsaksfröer och själv kan man gå upprätt, hållande i det långa skaftet. - Provså gärna i förväg på ett stort papper, tipsar Nore. Då ser man att fröet verkligen kommer fram som det ska och hur tätt det blir.

Såapparaten (198 kr) säljs hos Willab Trädgård i Båstad, som även har växthus och många andra trädgårdstillbehör. De säljer per postorder men också direkt i butiken. Tel 0431-686 00 eller www.willabtradgard.se.

Samhällsnyttig men bortglömd
En mycket stor del av svenskarna ägnar sig åt trädgårdsodling på fritiden, och det är inte lite frukt, bär och grönsaker man skördar i sina täppor varje år. Fritidsodlingen anses nyttig på många vis och intresset för trädgård ligger på topp. Trots detta har samhällets engagemang för fritidsodlingen minskat. På initiativ av Riksförbundet Svensk Trädgård och FOR anordnade därför Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i höstas en konferens för att belysa fritidsodlingens stora samhällsnytta. Talarna var många, nedan nämns bara några få av inläggen.

Ingemar Norling, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg, berättade om naturens och trädgårdens stora betydelse för folkhälsa och livskvalitet. Naturbaserad livsstil (inkl trädgårdsodling) ligger högst - långt över t ex kultur och idrott - när människor själva får bedöma vilka aktiviteter man anser viktiga för hälsan. Patienter som får naturkontakt uppvisar bättre rehabilitering och minskat behov av mediciner.

Gynnar fritidsodling den biologiska mångfalden? Det menar i alla fall Urban Emanuelsson, Centrum för Biologisk Mångfald SLU. Trädgårdar utgör refuger för hotade växter och djur, och kan även bidra till de vilda växternas överlevnad i naturen intill. Trädgården är också en viktig inkörsport för ett större naturintresse hos människor.

Fritidsodlingen anses värdefull men är ändå bortglömd, påpekade Göran Svanfeldt, ordförande i FOR, och räknade upp ett antal rapporter, utredningar, kampanjer m m där den borde finnas med men överhuvudtaget inte nämns. Att fritidsodlingen tas med i samhällsplaneringen och att resurser ges till provodling av växter, är två av FOR:s önskemål.

Skolplanschen åter i bruk

Underlätta arbetet på stegen

Fräck, fransk trädgårdsfestival