Glasört – en nykomling bland grönsakerna

Kärt barn har många namn: glasörten kallas även soda, havs- eller sjökorall och salicorne. Kanske just därför verkar det råda en förvirring om vad denna saltsmakande ört egentligen är för något.

Av Sylvia Svensson

Enligt våra kulturväxters namn – SKUD – är det officiella namnet på Salicornia europaea just glasört.

Namnet kommer från att man förr i tiden använde bränd glasört för att tillverka soda, som sedan användes för tillverkning av glas.

Saltört, Suarda maritima, som glasört ofta sammanblandas med, är inte samma art. Även saltörten växer vild i Sverige vid havet.

Glasörten kommer från Eurasien och Norra Afrika och är en omtyckt ört t ex i Japan, där den ofta används som sushikrydda. Den förekommer också fläckvis längs kusterna, precis vid strandkanten, i hela Norden, mest på Västkusten, den är inte så vanlig längs Östersjön. Den vill gärna stå på långgrund, lerig, saltpåverkad jord.

Glasörten är en mellan 5 och 20 centimeter hög ört med kala, cylinderformade, saftiga, köttiga skott. Både "bladen" och stjälken är ofta rödaktiga. Som du ser på bilden så bildar glasörten stjälkar som förgrenar sig, “bladen” är nåltunna förgreningar, den har inte några "riktiga" blad så som vi oftast uppfattar bladen. De äldre stjälkarna kan vara träiga, så man använder mest unga skott.

Glasörten växer på öppna, ler- och slamområden vid havet.

Glasörten Salicornia europaea kan förväxlas med styv glasört, Salicornia dolichotachya ssp. strictissima. Växtsättet är liknande, men styv glasört är kraftigare, 15-25 cm, och mer upprättväxande. Styv glasört är också ätlig.

De ovanligt formade bladen har en ljuvligt krispig konsistens. Glasört har en angenäm, sursalt smak. Den kan förekomma på restaurang under namnet "havskorall", som kommer från örtens flamländska namn "zeekraal".

För första gången såg jag den säljas på disken hos min fiskhandlare, den såldes där i små påsar att användas rå som salladsgrönsak. Den kan också serveras ångad till ljust kött.

Du kan börja direktså den från maj-juni. Använd gärna något lerig ”havsstrandjord” om du har tillgång till sådan, den är enkel att odlas i kruka. Regelbunden omsådd ger skörd hela sommaren, den skördas bäst som ung, då de äldre skotten kan bli lite träiga. Se till att vattna flitigt, den vill ha det ganska blött.