Första Gröna ordlistan!

Av Katarina Kihlberg

Jag börjar vår gröna ordlista med termer som jag ofta får frågor om från nybörjare i trädgården. Under året fyller jag på med ord och termer som är aktuella för perioden just där och då eller som ni önskar få förklarade.

#Hjälp oss fylla på!

Mejla mig gärna ord och termer från trädgårdens och odlingens värld som du vill få förklarade: katarina@odla.nu.

Då sätter vi igång med första omgången gröna ord!

#Annuell#

Annuell är en ettårig växt som bildar blad, blommar, sätter frukt och dör inom ett år. Sommarblommor, som lejongap, ringblomma, lobelia och luktärt, är exempel på annueller, som också kallas ettåriga växter.

#Beskärning#

Vid beskärning skär, sågar eller klipper du bort delar av växten, främst buskar och träd, för att den ska få vacker form, ett tätt och kompakt växtsätt och för att den ska blomma mer/få mer frukt. Olika växter beskärs vid olika tider på året och på olika sätt. Det är bra att ha en beskärningsbok hemma som hjälper dig med hur du beskär just dina buskar och träd. Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht, Gustaf Alm och Han Veltman är ett bra tips. Läs mer: Beskära prydnadsbuskar

#Bienn#

Bienn är en tvåårig växt, som det första året bildar bladrosett och som först andra året blommar, bildar frukt och dör. Exempel på bienner, som också kallas tvååriga växter, är borstnejlika, stockros och persilja. Bienner kan fröså sig vilket gör att de kommer tillbaka år efter år; därför tänker man inte alltid på att de bara är tvååriga. 


#Bredså#

Att bredså innebär att så genom att sprida fröerna jämnt över en yta, i stället för att så i fåror. Exempelvis gräs bredsås.


#Dela plantor#

Att dela plantor är ett sätt att föröka växter, i första hand perenner (se längre ner vad perenn är). Plantan grävs upp, under vår eller höst, och delas i två eller flera delar som var och en blir en ny planta. Alla växter kan inte delas, du får läsa dig till vilka som detta fungerar på. Vissa sorter mår bäst av att delas på våren, andra på hösten. Läs mer: Vilka perenner kan delas och varför?


#Fiberduk#

En fiberduk skyddar växter mot vind, stark sol, frost, skadeinsekter och djur. Fiberduk kan användas tidigt på våren för att skydda mot stark vårsol och senare på våren för att plantorna ska komma igång snabbare med att växa eller under sommaren för att skydda mot skadedjur.

#Friland#

Att så på friland innebär att så fröerna direkt i jorden, på platsen där de ska växa, till skillnad från att förodla i krukor inomhus eller utomhus.

#Förkultivera eller förodla#

Att förkultivera eller förodla fröer innebär att så fröerna inomhus innan klimatet ute är varmt tillräckligt för sådd. När värmen väl kommer har vi tjuvstartade små plantor att sätta ut för tidigare blomning än den vi får vid sådd direkt utomhus. Läs mer : Att förkultivera sommarblommor

#Hjärtblad#

Hjärtblad är de första blad som en fröplanta utvecklar när du sår ett frö. Hjärtbladet har till uppgift att lagra näring och förse grodden med den ända tills det har vuxit upp en liten växt, med rötter och blad, som kan försörja sig själv. Hjärtbladen är alltså det allra första som tittar upp ur jorden, och de ser inte ut som de blad som kommer sen. När plantan börjar utveckla sina riktiga blad skrumpnar hjärtbladen bort och försvinner.

#Humus#

Humus bildas när dött växtmaterial och döda djur som ligger på marken bryts ner med hjälp av insekter, daggmaskar, svampar och bakterier. Humus höjer näringshalten i jorden och förbättrar dess struktur. Det är alltså bra om vi inte städar undan löv och kvistar i trädgården utan låter de ligga kvar för att brytas ner till humus. Humus kallas också mull. En mullrik jord består av mycket humus.

#Härdighet#

En växts härdighet beskriver dess förmåga att överleva vintern. Det är bra att ta reda på hur härdig en växt är innan du köper den för att veta om den klarar av att växa och överleva vintern där du bor. Läs mer: Zoner och härdighet

#Jordslå#

Att jordslå växter är praktiskt om du inte vet var du vill plantera dem riktigt ännu. Du gräver bara ner dem i jorden, rötterna ska täckas med jord, var som helst för att gräva upp dem och plantera ordentligt när du bestämt var de ska stå. Läs mer: Att jordslå växter

#Klätterväxt#

Klätterväxter eller klängväxter blir så långa eller höga att de behöver stöd för att hållas upprätta. Vissa måste ha hjälp med att fästas (ex rosor) på sitt stöd medan andra slingrar sig runt stödet själv (ex klematis) eller klättrar med fäströtter (ex murgröna).

#Höstlök/vårblommande lökar#

På hösten kan vi plantera lökar som blommar våren därpå och som sedan fortsätter blomma år efter år. Dessa lökar kallas antingen höstlökar eller vårblommande lökar. Tulpan, påsklilja, vintergäck och krokus är exempel på höstlökar.

#Omskolning eller omplantering#

Fröplantor eller små plantor som har vuxit till sig behöver planteras om i större krukor för att få utrymme och kunna fortsätta utvecklas. Detta kallas för att omskola eller omplantera.

#Perenn#

Perenn är en flerårig växt vars stjälkar, blad och blommor vissnar ner helt på senhösten när ljuset och värmen försvinner. Perennrötterna går i vintervila men lever vidare i jorden. Till våren växer perennen upp igen. Exempel på perenner är akleja, riddarsporre och pion.

#Självfertil#

En självfertil planta kan sätta frö och frukt utan att någon annan planta av samma art finns i närheten.


#Städsegrön#

En städsegrön växt behåller bladen året runt. Buxbom, ädelcypress, lagerhägg, tuja, mahonia och järnek är exempel på sådana växter. Även om städsegröna växter inte fäller sina löv eller barr varje höst, så sker ett visst utbyte av dem allt eftersom. Typisk livslängd för ett blad eller barr hos en städsegrön växt är 3-4 år.

#Vandrande skugga#

Med vandrande skugga menar vi att träd, andra växter eller byggnader stänger ute solens strålar under vissa tider på dagen. Planteringar i vandrande skugga får alltså sol och lite skugga växelvis under dagen.

#Vintergrön växt#

Vintergröna växter är inte riktigt städsegröna utan tappar löven under vintern eller tidig vår, som exempelvis den vintergröna ligustern.