Felmeddelande

An error occurred while trying to search with Solr: "500" Status: Server Error: Server Error{"responseHeader":{"status":500,"QTime":64},"response":{"numFound":27646,"start":0,"maxScore":0.25072652,"docs":[{"item_id":"15206","score":0.25072652},{"item_id":"11933","score":0.17455573},{"item_id":"14763","score":0.12776843},{"item_id":"8360","score":0.11560182}]},"error":{"metadata":{"error-class":"org.apache.solr.common.SolrException","root-error-class":"org.apache.solr.common.SolrException"},"msg":"Unable to compute facet ranges, facet context is not set","trace":"org.apache.solr.common.SolrException: Unable to compute facet ranges, facet context is not set\n\tat org.apache.solr.handler.component.RangeFacetProcessor.getFacetRangeCounts(RangeFacetProcessor.java:67)\n\tat org.apache.solr.handler.component.FacetComponent.getFacetCounts(FacetComponent.java:296)\n\tat org.apache.solr.handler.MoreLikeThisHandler.handleRequestBody(MoreLikeThisHandler.java:235)\n\tat org.apache.solr.handler.RequestHandlerBase.handleRequest(RequestHandlerBase.java:155)\n\tat org.apache.solr.core.SolrCore.execute(SolrCore.java:2082)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.execute(HttpSolrCall.java:670)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.call(HttpSolrCall.java:458)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:225)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:183)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler$CachedChain.doFilter(ServletHandler.java:1652)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doHandle(ServletHandler.java:585)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:143)\n\tat org.eclipse.jetty.security.SecurityHandler.handle(SecurityHandler.java:577)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doHandle(SessionHandler.java:223)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doHandle(ContextHandler.java:1127)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doScope(ServletHandler.java:515)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doScope(SessionHandler.java:185)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doScope(ContextHandler.java:1061)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:141)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandlerCollection.handle(ContextHandlerCollection.java:215)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerCollection.handle(HandlerCollection.java:110)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerWrapper.handle(HandlerWrapper.java:97)\n\tat org.eclipse.jetty.server.Server.handle(Server.java:499)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpChannel.handle(HttpChannel.java:310)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpConnection.onFillable(HttpConnection.java:257)\n\tat org.eclipse.jetty.io.AbstractConnection$2.run(AbstractConnection.java:540)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool.runJob(QueuedThreadPool.java:635)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool$3.run(QueuedThreadPool.java:555)\n\tat java.lang.Thread.run(Thread.java:745)\n","code":500}} .

Förökarens dagbok 2

  • Trädgård

Varför nöja sig med en enstaka sort när man kan mångdubbla smakupplevelserna i ett och samma träd? Bättre pollinering och lång skördeperiod får man på köpet. Trädgårdens kära gamla äppelträd är en utmärkt startpunkt för förnyelsen.

Barkymp. Illustrationer: MariAnne Widner.
Barkymp. Illustrationer: MariAnne Widner.
Läggymp.
Läggymp.
Skarvymp.
Skarvymp.

Förökarens dagbok 2 - ympning från Hemträdgården 2 -2003 av Eva Wirén.

Genom att ympa kan man alltså få en rad olika sorter i sitt fruktträd. Ympning, som är en vegetativ förökningsmetod, används också för att föröka växter som har svårt att bilda rötter, eller när man av någon anledning vill att plantan ska växa på en annan rot än sin egen.

Släkten är bäst

För att ympningen ska lyckas och bli långlivad så måste ympkvist och underlag vara nära släkt, dvs. man ympar äpple på äpple, plommon på plommon osv. Äpple och päron kan ympas med alla tre metoderna nedan. Barkympning är den lättaste och kan utföras ända till midsommar. När det gäller plommon och körsbär är det lägg- och skarvymp som brukar lyckas bäst.

Skaffa ympris

Bäst att använda som ympris (ympkvistar) är årsskott, dvs skott som växte fram under förra säsongen. Vid barkympning, som görs fram i maj, ska ympkvistarna vara helt i vila och måste alltså plockas långt i förväg. De kan tas runt jul-nyår och sedan förvaras svalt (ca 0 º) och fuktigt. Vid tidig ympning (lägg- eller skarvymp) kan ympriset plockas och användas direkt eftersom kvistarna då helt naturligt är i vila.

Var får man tag i ympris? Vänner och bekanta kanske har sorten du önskar. Fråga annars i trädgårdsbutiken eller hos någon av landets fruktgenbanker (t.ex. via Nordiska Genbanken i Alnarp, tel 040-53 66 40, www.ngb.se). Eric Håkansson, fruktodlare och medlem i Urshults Trädgårdsförening finns även i år i Riksförbundets monter på trädgårdsmässan i Älvsjö med ympar och ympdemonstration, men du kan också kontakta honom på tel 0477-210 12. Elitplantstationen utanför Kristianstad är ytterligare ett alternativ men då måste man köpa ganska många ympar av varje sort.

För 6-7 år sedan började man sälja E-märkta, dvs. certifierade och virusfria, fruktträd i trädgårdsbutikerna. Om du har ett E-märkt träd så ympa endast med kvistar som är garanterat virusfria! Gamla uppväxta träd i våra hemträdgårdar är i det här fallet inte lämpliga att ta ympris från eftersom de flesta är smittade och alltså kan föra viruset vidare till det certifierade trädet.

Tidig ympning

Det finns flera olika sätt att ympa. Nu på vårvintern är det lämpligt med antingen skarvymp eller läggymp, eftersom dessa metoder ska användas efter det att den värsta vintern är över men innan träden börjar sava. Det innebär från februari till april, beroende på var man bor (ju längre söderut desto tidigare kan man börja).

Vid skarvympning "skarvar man ihop" ympen med grenen på trädet. Ymp och gren man ympar på måste vara av samma grovlek. Skär ett diagonalt snitt - ca 3 cm långt - på ympkvisten och ett motsvarande snitt på grenen som ska vara underlag. Själva ympen ska ha 3 knoppar. Skarva ihop, bind eller tejpa så de sitter stadigt och lägg på ympvax. Det är inte så lätt att göra bra snitt i början, så träna i förväg på liknande kvistar!

Läggymp görs när den gren man ympar på är något grövre än ympriset. Grenen bör dock inte vara grövre än 2 cm - då är barkympning en bättre metod. Ympen skärs till på samma sätt som ovan. I grenen som är underlag skärs en barkflisa ut på sidan, och flisan ska vara av ungefär samma längd som snittet på ympkvisten. Lägg dem mot varandra så att båda delarnas kambier (det tunna skikt som finns mellan bark och ved) möts.

När saven stiger

Det vanligaste ympsättet är barkympning, en enkel metod som passar bra för nybörjaren. Den utförs på våren när saven stiger och barken lossnar lätt - med andra ord lite för tidigt ännu. I södra Sverige brukar det vara dags mot slutet av april, ju längre norrut i början-mitten av maj. Man får prova sig fram genom att skära lite i barken och se om den går lätt att pilla upp.

Såga av grenen som ska ympas. Den bör vara 3-5 cm tjock och ska sågas rakt av. Skär till ympkvisten på samma sätt som vid skarvympning. Skär ett snitt genom barken på grenen, ca 2 cm långt, lossa och vik barkkanterna lite utåt. För ner ympen bakom barken med snittytan mot veden. Tryck inte ner den för djupt - helst ska lite av ympens snittyta sticka upp ovanför grenstumpen. Bind/tejpa fast samt stryk på ympvax.

Snöre och vax

Det är viktigt att ympen sitter stadigt. Bast eller annan form av snöre, ett långt kraftigt gummiband eller eltejp är några material att binda med. Om bindmaterialet är hållfast och inte släpper av sig självt efter en tid måste man då och då kontrollera att det inte stryper den växande ympen.

Ympvax använder man för att skydda ympen mot uttorkning, och för att hindra regnvatten från att tränga in i ympsnittet. Vaxet stryks på de delar som inte täcks av bark: på grenstumpens överända (vid barkympning), på ympens övre snittyta och om den är bunden med snöre eller gummiband så stryk även där ymp och gren sammanfogats.

Läs mer om ympning i boken "Ympning av fruktträd" av Anton Nilsson, ICA Bokförlag 1992. Se även Ht 1/2001.

Artikeln har Eva Wirén skrivit i samarbete med fruktodlare Eric Håkansson.