Börja med biodling

Genom sitt i många stycken totala beroende av varandra, är blommor och bin intimt sammankopplade och här kan man verkligen tala om "tjänster och gentjänster". I mångas ögon är bin något som berikar naturen och då i synnerhet när det gäller bärbuskar och fruktträd.

Så här års kan vi se resultaten av binas insatser under våren och försommaren. Dignande körsbärsgrenar, fyllda med de mest välsmakande bär, äpplen som denna eftersommar växer till så grenarna redan bågnar under bördan. Visst minns vi med glädje de utsökta jordgubbarna som redan passerat medan ännu lingonen arbetar febrilt för att med sin färg bli uppmärksammade.

Allt detta har sin grund bl.a. i binas heroiska insatser under bråda vår- och försommardagar. Onekligen sänder man beundrande tankar till de små vännerna som i alla lägen gör sitt yttersta för att betjäna växterna i sin omgivning. Som belöning för detta får de i stort sett allt de behöver för sin överlevnad. Nektarn omvandlas till energi, drivmedlet för binas aktivitet och pollen/frömjöl blir byggstenarna i bisamhället, nya små bin och vax.

Kanske är bin för några något som man skall akta sig för, de sticks. Visst kan bin stickas, och för somliga kan det ge anledning till ett snabbt ingripande med cortison och adrenalinpreparat. Även om de är få som är så känsliga, finns det anledning att vara uppmärksam på det. Men för flertalet av oss är en biodlare en gubbe (förlåt, alla biodlande flickor) som står på huvudet i en låda och har en konstig hatt på sig. Visst, bilden är fastnaglad på näthinnan genom generationer, men allt detta är under en ständig förändring.

Det finns bin i dag som kan skötas utan att behöva rymddräkter, det känns nästan som om de välkomnade en och liksom vill visa hur de har det i sin kupa. Detta har blivit möjligt genom ett långvarigt och engagerat avelsarbete av några verkliga entusiaster som likt broder Adam i Buckfast, England vigt hela sitt livsverk åt uppgiften att skapa bin med gott lynne som är duktiga på att samla nektar och pollen.

Du ska veta att det idag finns stamtavlor på bin precis som på nötkreatur. Dock är de något annorlunda bl.a. beroende på att en drönare ju inte har någon pappa, och att en drottning har parat sig en gång för alla med ett flertal drönare. Efter detta kan drottningen lägga ägg i många år, ända upp till fem år finns det uppgifter på. Och under högsäsongen kan en drottning utan svårighet producera 3000-4000 ägg per dygn, men allt eftersom sommaren fasar över i höst upphör äggläggningen helt. Och då är den fröjdefulla tiden för drönarna slut och de motas obönhörligt ut ur samhällena - sånt är livet! Och när hösten nu gör sitt intåg börjar biodlaren sitt arbete för att möta det nya året och åter få se sina jobbarkompisar frampå vårkanten, fyllda av ny energi och ambition att göra det bästa av sin situation.

Allt detta och mycket därtill rymmer kunskapen om hur det fungerar i ett samhälle.

För dig som vill veta mer rekommenderar vi ett besök på http://www.biodlarna.se