Trädgårdsaktuellt handlar det här året om skadegörare i trädgården. Vi börjar med kvalster - små men inte oproblematiska.

Växtskadegörare finns inom många kategorier av organismer. Några av de viktigaste är insekter, nematoder, svampar, spindeldjur, virus och bakterier som vi ska granska lite närmare. Sniglar, som tillhör blötdjuren, kommer också att dyka upp.

Kvalster - små växtsugare
En grupp där man finner många skadedjur är kvalster. De är spindeldjur med fyra par ben och alltid utan vingar. Det finns olika slags kvalster, här tar vi upp gallkvalster, spinnkvalster och dvärgkvalster.

Kvalster har stickande, sugande mundelar som de sticker hål på växtcellerna med och suger ut innehållet. De genomgår flera utvecklingsstadier från ägg till vuxen och alla stadier suger växtsaft. Kvalster är mycket små, 0,1-0,5 mm beroende på vilket kvalster det är. Växthusspinnkvalstret, som är störst, är möjligt att se med blotta ögat, men dvärg- och gallkvalster är omöjliga att upptäcka utan förstoring.

Det finns också kvalster som är nyttiga, rovkvalster. De livnär sig på spinn och dvärgkvalster och används som biologisk bekämpning i växthus.

Spinnkvalster
Spinnkvalster finner man både på inne- och växthusväxter, och på växter ute i trädgården. Angrepp på vedartade växter är oftast inte allvarligt, men lind-, fruktträds- och barrträdsspinnkvalster kan göra stor skada.

Vanligast är växthusspinnkvalstret (i dagligt tal spinn). Det förekommer ofta i växthus och på rumsväxter, men varma, torra somrar kan även växter ute angripas t.ex. jordgubbar, bönor, frilandsgurka, rosor, stockrosor. Skadorna syns som ljusa prickar men så småningom får bladen ett gråaktigt, dammigt utseende. Kraftiga angrepp gör att de vissnar och faller av, ofta ser man spinntråd som djuren vävt mellan olika växtdelar.

Ju varmare det är, desto snabbare går utvecklingen från ägg till vuxet spinnkvalster, vid t.ex. 24 ºC tar det ca tio dagar men dubbelt så många vid 18 ºC. På hösten bildas dvalhonor som övervintrar på jordytan, under växtdelar eller i skrymslen. De är mycket motståndskraftiga mot kyla och bekämpning. När värmen kommer vaknar de till liv och kryper fram.

Växthusspinnkvalstret sprids främst med växtmaterial, utomhus följer de med vinden som kan föra dem in genom luckor och fönster.

Dvärgkvalster
Bland dvärgkvalstren finns det flera som kan angripa inomhusväxter, t.ex. cyklamenkvalster och narcisskvalster. På friland är jordgubbskvalstret det mest allvarliga.

Dvärgkvalster håller till på plantans unga delar; mellan bladen inne i skottspetsar, bland bladhår, mellan knoppfjäll och i blomknoppar. Utvecklingstiden från ägg till vuxen är 2-3 veckor, ju varmare, desto kortare tid. Dvärgkvalster sprids främst med plantor.

Cyklamenkvalster angriper ett stort antal växter, bl.a. begonia, cyklamen, saintpaulia, murgröna, krysantemum, aralia, pelargon. Växten hämmas, angripna växtdelar blir missbildade och får korkaktig beläggning, blommor får missfärgade kronblad.

Narcisskvalstret drabbar, namnet till trots, framför allt amaryllis - angrepp är mycket vanliga. Blad, blomskaft och lökfjäll får röda strimmor och fläckar. Bladen blir förvridna och blommorna ofta missbildade.

Jordgubbskvalstret ger hämmade plantor med förkrympta, rynkiga, lite "toviga" blad. Djuren övervintrar på plantorna och sprids lätt mellan moderplantor och revor.

Gallkvalster
Gallkvalster är minst av alla kvalster men ger kanske de mest iögonfallande symptomen; vårtor, kulor, piggar, uppsvällda knoppar, färgförändringar, filtludd m m. Djuren är mikroskopiskt små, smala med endast två par ben. Gallkvalster angriper främst vedartade växter och är mycket värdspecifika, dvs. lever bara på ett bestämt växtslag. Skadorna är ofta harmlösa men i några fall bör de åtgärdas. Det gäller bl.a. vinbärs-, päron- och hallongallkvalster samt gallkvalster på prydnadsäpple.

Gallkvalster övervintrar i trädens och buskarnas knoppar eller mellan knoppfjällen. De sprids främst med vinden men kan även följa med insekter, plantor.

Åtgärder
För att motverka spinnkvalster ska man sänka temperaturen, duscha plantorna ofta och inte utsätta dem för torka. Plocka bort angripna blad, behandla med något växtvårdsmedel, rengör växthuset noggrant.

Dvärgkvalster är svårbekämpade. Utgå från friska jordgubbsplantor, ta ej revor från gamla odlingar, växla odlingsplats. Biologisk bekämpning är möjlig när det gäller rumsväxter, men svårt angripna växter bör kastas.

Mot svårartade gallkvalster sprutar man med svavel (Kumulus) i knoppsprickningen. Är angreppet begränsat kan det räcka att ta bort blad eller gren. Är det vinbärsgallkvalster - gräv upp och kassera busken.

	Läs mer Faktablad om växtskydd - trädgård, nr 15, 16, 95, 108, 172, 180. SLU. Skydda din trädgård, Maj-Lis Pettersson, Ordalaget 2004. Faktablad nr 26 om biologisk bekämpning, www.tradgard.org, medlemssidorna.

Gallkvalster på lönnblad.