I det här numret och nästa tittar vi närmare på insekterna bland skadegörarna- den ojämförligt största gruppen inom djurriket.

Insekter är en otroligt mångformig grupp. Det finns ca 1 miljon olika insektsarter i världen, i Sverige runt 25000. (På andra plats kommer spindeldjuren, 75000 respektive 2000 arter). Bland skadedjuren finns många insekter, men det finns också flera nyttiga insekter (se Ht 4/04).

Se dig om en sommardag - överallt finns insekter: gungande på blommorna, surrande i träden, springande på marken, gömda under stenar eller svävande över dammen!

Olika munnar, olika skador
Gnaghål, gångar, kalätet, hopvecklat, deformerat – skadeinsekter har olika mundelar och äter på olika sätt. Att bita eller sticka och suga ger upphov till olika skador och avslöjar en del om vilken slags insekt det är. Sugande och stickande insekter kan även skada genom att överföra virus från en planta till en annan.

Hos vissa insekter är ungen redan från början ganska lik den vuxna insekten och livnär sig på samma sätt, tex. bladlöss. Den ömsar hud flera gånger och får i vissa fall vingar, men förändras inte särskilt mycket (se nedan). Andra insekter genomgår en s k fullständig förvandling, dvs. ur ägget kläcks en larv som är helt olik den fullvuxna insekten, tex. fjärilar (mer om dem i Ht 3/2006).

Bladlöss
Bladlöss, som är 2–3 mm, kan vara svarta, gröna, gula, röda, vaxtäckta - det finns många olika arter. Vanligtvis övervintrar de som ägg och på våren kläcks en hona som utan befruktning föder ungar. Vingade honor flyttar vidare och bygger upp kolonier på nya ställen.

Bladlöss förekommer på många olika växter, men varje art angriper ofta en specifik växtart/familj. Det finns också arter med värdväxling som lever på två helt skilda växtslag. De övervintrar på en växt (ofta vedartad), flyttar sedan till sin sommarvärd (ofta ört) och på hösten åter till vintervärden.

Bladlössen sitter gärna i stora kolonier i spetsen av unga skott eller under nya blad. Tillväxten hämmas, blad rullas ihop, blir buckliga och ibland färgförändrade pga. ämnen som sprutas in. Körsbär, plommon, äpple, rosor, schersmin, krasse är några vanliga "lusväxter".

Bladloppor
Vuxna bladloppor liknar bladlöss. De är goda hoppare men flyger dåligt, trots sina stora glasklara vingar. Unga bladloppor är breda, platta och ganska orörliga. Bladloppor övervintrar som vuxna individer, i barksprickor och grenar. Djurens sugande ger missformade blad, skott och frukter. Bladloppor, liksom bladlöss, utsöndrar sockerhaltig vätska - honungsdagg - som gör växten mycket klibbig. I detta trivs sotdaggsvampar som gör bladen svarta.

Päron, äpple, hagtorn, buxbom och morot är växtslag att vara uppmärksam på.

Stinkflyn (skinnbaggar)
Av stinkflyn finns flera hundra arter. Många avsöndrar illaluktande ämnen, därav namnet. Stinkflyn är ca 5 mm och ganska diskret färgade i grönt eller brunt, utom bärfisar som är en både större och mer färgstark typ av stinkflyn.

Stinkflyn tycker om ung vävnad som skottspetsar, unga blad, blomknoppar och kart. Deras stickande leder till celldöd, missbildningar, död vävnad, prickar, strimmor, gulnande och vissnande, knöliga bär och frukter – skadorna kan se väldigt olika ut och förväxlas lätt med annat. Djuren är lättrörliga och flyger omkring mycket. Många växter angrips, t ex dill, svarta vinbär, jordgubbar, fruktträd, rododendron, olika blommor.

Vissa arter är rovdjur. De livnär sig på fjärilslarver, bladlöss, stritar, trips, spinnkvalster m m och är välsedda nyttodjur i trädgård och växthus.

Stritar
Vita, silvriga prickar på bladen på olika växter, tex. citronmeliss, myntor, kan vara orsakade av stritar. Varma, torra somrar trivs djuren som bäst. Ofta gör de ingen allvarlig skada men bladen blir fula. Kraftiga angrepp av rosenstriten kan dock hämma rosor.

Vita, spottliknande skumklumpar på bl.a. örter och gräs har nog alla sett och kanske funderat över. Inne i skummet sitter en ung spottstrit, väl skyddad. Tag fram och titta!

	Åtgärder Bladlöss: Kläm ihjäl djuren, plocka bort angripna blad. Hård vattenstråle, växtvårdsmedel, ev såpsprit 3 %. Fiberduk. Bladloppor: Svårbekämpade. Växtvårdsmedel (olja) i knoppsprickningen. Fiberduk på morot. Stinkflyn: Fiberduk. Ev pyretrum på rododendron. Rosenstrit: Växtvårdsmedel mot unga djur, beskär extra hårt. Bionim K är värt att prova mot diverse insekter på prydnadsväxter.

Bladlöss på ros