Att odla någon gröngödslingsgröda på hösten eller våren innan man sår, har också god effekt. Man kan även ha gröngödsling mellan raderna eller i gångarna.

Man väljer växter som har ett omfattande eller djupt rotsystem och mycket bladmassa. Med hjälp av de grova rötterna luckras jorden och transporten av luft och vatten underlättas. Det djupa rotsystemet drar upp näring från djupare skikt, där andra växters rötter inte når. Näringen frigörs sedan när grönmassan bryts ned.

Det bör även ingå baljväxter som med hjälp av kvävefixerande bakterier tar upp näring direkt ur luften. Det finns bra blandningar av gröngödslingsväxter att köpa, men man kan också själv välja sorter och blanda som man vill.

Även rester från föregående års sådd går att använda, eller frön som man själv samlat in.

Man kan samla frön från sina egna, odlade växter, men även från vildväxande som trivs på platsen. Bland annat åkersenap och åkerkål kan användas. Det gäller däremot att vara försiktig så att det inte hinner fröa av sig.

Det går även bra att ha gröngödsling mellan köksväxterna. Det förhindrar där ogräset att gro, vilket knappast är någon nackdel. Använder man baljväxter blir det inte heller någon konkurrens om kvävet. Men däremot behöver ju även gröngödslingsväxterna vatten och man kan därför behöva vattna mer och oftare.

I gångarna i trädgårdslandet kan man också så någon gröngödslingsgröda. Gör man gångarna tillräckligt breda kan man använda gräsklipparen och få fina gångar. Det bör dock få bli högre än i en vanlig gräsmatta, då inte alla sorter klarar av så hård klippning.

Subklöver är utmärkt att använda mellan raderna och i gångarna. Den blir inte så hög och konkurrerar inte om ljuset. Däremot bör man inte så klövern förrän köksväxterna är etablerade och växer bra.

Innan gröngödslingsgrödorna går i frö bör man vända ner grönmassan eller slå det och använda det som täckmaterial. Vänder man ner grönmassan ökar jordens mullhalt, vilket är bra för marklivet. När man brukar ner grönmassan får man inte göra det för djupt. Det måste finnas god syretillgång för att grönmassan ska förmultna. Det är också bra om man blandar ner lite kolrikt material, som halm, torra löv eller träflis, för att binda kvävet.

Om man använder baljväxter som gröngödsling och den sorten inte tidigare odlats på platsen, kan man behöva ympa utsädet med bakteriekultur.

Exempel på bra gröngödslingsväxter:

• Blodklöver
  Trifolium incarnatum L.
  Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare.

• Fodervicker
  Vicia sativa L.
  Snabb tillväxt, bra kvävesamlare, svagt rotsystem.

• Honungsört, Honungsfacelia
  Phacelia tanacetifolia Benth.
  Bra marktäckning, snabb etablering, kraftig pålrot.

• Lupin, gul
  Lupinus luteus
  Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, lätt jord, går ej att använda som djurfoder.

• Lupin, blå
  Lupinus luteus
  Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, lätt jord, går ej att använda som djurfoder.

• Lupin, vit
  Lupinus albus
  Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, tung jord,
  går ej att använda som djurfoder.

• Perserklöver
  Trifolium resupinatum
  Bra kvävesamlare, stort vattenbehov.

• Rajgräs
  Lolium multiflorum Lam.
  Snabb tillväxt, bryts snabbt ner.

• Senap
  Sinapis
  Bra marktäckning, bör inte odlas före kål.

• Spenat
  Spinacia oleracea L.
  Mycket bladmassa.

• Strandlusern, Mattlusern
  Medicago littoralis
  Bra marktäckning, snabb etablering.

• Subklöver
  Trifolium subterraneum
  Kraftigt rotsystem, bra marktäckning, kvävesamlare.

• Gul sötväppling
  Melilotus officinalis (L.) Lam.
  Kraftig pålrot, bra kvävesamlare, dåligt djurfoder.