Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson

Alla har väl någon gång sett en lysande gulblommig, högre perenn i juli-augusti i strandkanten eller i en dikesren. Det är vår vilda strandlysing, Lysimachia vulgaris, eller videört, som den ofta kallas, som lyser upp landskapet. Den har kransställda, ägg- till lansettlika blad och en grenig klase med gula blommor. Stjälken är upprätt och kan bli drygt meterhög. Härdig i nästan hela landet.

Den odlade och ofta förvildade arten praktlysing, L. punctata, liknar mycket strandlysing till utseendet, men hela växten är lätt hårig. Den kommer ursprungligen från norra Italien till Kaukasus. Blommorna är större än hos den vilda arten, ca. 3 cm i diameter och blomklasarna är också tätare och längre. Den blommar från juli till september. Zon 6.

L. punktata 'Alexander's Variety' har fina, brokiga blad men annars som ovan.

Det finns två andra arter i odling hos oss: den vitblommande, ca. 70 cm höga vitlysingen, L. clethroides och den låga marktäckaren L. nummularia, penningblad som bildar revor.

Vitlysingen har, som namnet säger, vita blommor på bågböjda, 10-15 cm långa, täta klasar. Zon 3.

En ny sort, L. speciosa 'Autumn Snow' som säljs på hösten som höstfägrings-planta verkar dock ha klarat vintern här hos oss i zon1. Återstår att se om man kan räkna med den som en perenn!

Penningblad är också vildväxande på många håll i Sverige. Den har långa, krypande/hängande stammar som rotar sig här och där. Runda, små blad och lysande gula blommor som är lite större än bladen. Den växer snabbt till täta mattor och kan användas som marktäckare eller till att binda jord i sluttningar. Kan också användas i krukor och amplar som hängande planta. Blir lätt ett ogräs men ett vackert sådant! Den gulbladiga varianten L. nummullaria 'Aurea', guldpenningblad, är särskilt tjusig. Finns även som liten kusin till ovanstående: L. nemorum, litet penningblad.

Jord och läge:
Lysimachia trivs i många sorters jordar, men det bästa är en mullrik, sandblandad jord som är lätt men fuktighetshållande, eftersom växterna inte tål torka. De höga passar bra i större perennrabatter, vid dammar och vattenarrangemang, gärna i soligt läge. De tål också bra att växa i lätt, vandrande skugga.

Skötsel: 
Behöver passas med vatten om de står soligt. Klipp ner blomstjälkarna på de höga sorterna efter blomningen så kan de blomma om.

Förökning:
De höga sorterna sprider sig lätt med underjordiska utlöpare, så delning av plantan går lätt. Dela tidigt på våren. Man kan också ta rotsticklingar. Penningblad sprider sig med "överjordiska" utlöpare och man kan från revorna som ofta har rotat sig fast här och där klippa loss en lämplig bit utmed revan.

Odjur och elände:
Vanligen problemfri.