| Ardisia Ardisia crenata är en vedartad krukväxt med blanka mörkgröna blad och julröda bär. Den blommar med små vita blommor, men det är inte för blomningens skull den odlas utan för de vackra lingonlika bärens skull. Växten har en biologisk egenhet på bladens ytterkant där små förtjockningar sitter. Det är bakterieknutar där Bacillus foliicola lever. De är nödvändiga för växten och får inte tas bort. Ursprungligen kommer den från ett område från Japan ner till södra Asien. Skötselråd: Azalea Azalean kommer från Kina och Japan. På Himalayas bergssluttningar sprider den samma blomsterprakt som våra rododendron hemma i trädgården. Första gången azalean kom till Europa var år 1680 för att 30 år senare försvinna. 50 år senare 1768 kom den åter, denna gången till England, men förädling och förökning i större skala började först runt år 1815 då den introducerades i Belgien och Frankrike. Idag sker förädling och förökning i första hand i Belgien och Tyskland. Där förökas azalean med sticklingar och plantorna odlas till önskad storlek, vilket innebär mellan 1-4 år för normala storlekar och för stam och koner ytterligare ett antal år. När plantorna har anlagt knoppar på eftersommaren packas krukorna och sänds till de odlare i respektive land i Europa som sedan driver plantorna i blom. Skötselråd: Amaryllis Ursprungligen kommer amaryllisen från sydamerikanska kontinenten där det finns 75 kända arter. De första kom till Europa på 1700-talet och den senaste kända arten Hippeastrum x papilion, fjärilsamaryllis upptäcktes så sent som 1967 i Brasilien. Skötselråd: Vi planteringen av en nyinköpt amaryllislök börjar man med att sätta de torra rötterna i vatten ett antal timmar. Löken planteras sedan med ca halva löken ovan jord. Där löken är som bredast bör avståndet till krukkanten vara 2 cm. Krukan dräneras med lecakulor och planteras sedan med vanlig blomjord, genomvattnas och placeras ljust. Därefter ges amaryllisen bara vatten när jorden torkat upp, annars blir blomstängeln för lång. När knoppen börjar glida isär ökas vattningen något. Efter blomningen skärs den vissnade blomman och fröhuset bort, medan stängeln får vissna ner själv. Näringen i stängeln hinner då återgå till löken. Efter blomningen fortsätter man sedan att sköta amaryllisen som vilken annan grön växt som helst. Löken måste nu samla näring under tiden fram till slutet av september för att orka anlägga nya blomknoppar. I slutet av september ar det alltstå dags att successivt sluta vattna amaryllisen och låta den vissna ned. När bladen vissnat ner kan man ställa undan den frostfritt. Fram i januari-februari planteras man sedan om den och börjar om från början. Brudorkidé Brudorkidén är en tropisk orkidé från Sydostasien som trängt in bland våra julblommor under de senaste åren. Skötselråd: Cyklamen Dagens cyklamen har under 100-års tid förädlats fram från en liten vildart som växer vilt i medelhavsländerna och i Främre Orienten. I sin naturliga miljö är den van vid låga temperaturer, vilket gör att den som krukväxt trivs bäst lite svalare, men de nya sorterna klarar dagens inomhusklimat bättre än de tidigare. När vissa blommor eller blad måste tas bort rullar man stjälken lätt mellan fingrarna och rycker sedan till. Detta för att stjälken ska lossna ända nere vid cyklamenknölen. Om en liten stjälkbit blir kvar längst ned vid knölen pressas växtsaft ut genom brottytan och ger bra grogrund för gråmögel. Skötselråd: Cyklamen vill ha vatten när den visar tendens att börja sloka. Viktigt när man vattnar cyklamen är att man undviker att få vatten på cyklamenknölen där blad och blomfästen sitter. Så sänk ned krukan i ljummet vatten några minuter, men inte så att vattnet går över krukkanten. Därefter är det viktigt att vattnet får rinna av så att växten inte blir stående i vatten. Växten vill endast ha en svag tillförsel av näring, får den för mycket näring sker en alltför stor tillväxt av bladverket vilket ger plantan ett risigt utseende. När plantan blommat över ska bevattningen reduceras till ungefär två gånger i månaden, tills bladen lossnat från knölen. Växten placeras sedan torrt och svalt över sommarmånaderna, den tid då cyklamen har sin viloperiod. I augusti kan eventuella kvarvarande stjälkar och blad avlägsnas och knölen omplanteras i ny jord och vid behov i större kruka. Hyacint Namnet hyacint kommer alltså från den grekiska mytologin. Apollon dödade med ett olyckligt diskuskast kungasonen Hyacinthos från Sparta. Enligt sägen sörjde Apollon honom djupt så han lät en blomma växa upp där Hyackinthos blod droppat ner på marken. Nu är det inte så enkelt att det var den blomma som vi idag kallar hyacint, utan troligen en iris eller en gladiolus. Namnet har sedan bytt växt ett antal gånger för att slutligen hamna hos den vi idag kallar Hyacinthus orientalis. Den härstammar från mindre Asien där den odlades redan under medeltiden. Botanisten Clusius fick i mitten på 1500-talet turkiska frön från den äkta hyacinten, som sedan raskt spreds till botaniska trädgårdar i Nederländerna och England. Denna vilda hyacint hade bara 10-12 glest sittande blomklockor. Hyacintförädlingen satt då genast igång med att få fram fler klockor på varje stängel. Under 1700-talet blev hyacinten enormt populär i hela Europa, då den var Madame Pompadours favoritblomma. Under 1700-talet kunde man välja mellan upptill 2000 olika sorter i Holland. Idag har däremot utbudet minskat till runt 100 sorter med ca 50-60 klockor på varje stängel. Skötselråd: För bra hållbarhet och kompakta stänglar vill hyacinten stå svalt. T ex nattetid när man sover eller dagtid när man inte är hemma. Långa stänglar kan skäras av och användas som snittblomma och har då lika lång hållbarhet som kvar på löken. Julbegonia Julbegonian korsades fram för drygt 100 år sedan av fransmannen Victor Lemoine. Föräldrarna var den nu populära Egonia dregei och Begonia socotrana. Den senare härstammar från ön Sokotra där många av växterna är edemiska. Julbegonian var en stor säljare från 1920-talet och fram till en bit in på 60-talet. Då började våra bostäder bli allt varmare och torrare vilket passade julstjärnan bättre och julbegonian trängdes tillbaka. De julbegonior som odlas idag är betydligt tåligare för värme och torr inomhus luft än 60-talets. Julbegonian är en julblomma som kan användas både i rumsfönstret och på lite svalare ställen som inglasade balkonger/uterum som hålls lätt varma. Skötselråd: "Barkos" Skötsel: Julglöd Kalanchoë blossfeldiana kom så sent som för drygt 60 år sedan till Europa. Det var den tyske botanikern Blossfeld som tog med den hem från Madagaskars bergsområden. Den kom sedan att få sitt namn efter honom. Kalanchoë är ett stort släkte på över 200 arter, de flesta från Madagaskar, Afrika och Sydarabien. Kalanchoën blev snabbt populär vilket inte är så konstigt då den är lättskött och idag finns i alla färger utom blått och lila. De senaste åren har det också funnits en riktigt julröd variant som blivit populär till jul. Skötselråd: Om man ska placera kalanchoën inne i rummet ska den vara ordentligt utslagen, annars kan knopparna ha svårt att orka slå ut. Detta är speciellt viktigt vintertid. På sommaren är det däremot inga problem att köpa knoppiga plantor om de ej placeras för mörkt. Julkaktus - Novemberkaktus Sitt latinska namn har de fått från botanikstuderande Fredrich Schlumberger. I bergsområdena i nordöstra Brasilien växer arterna S.truncata och S.russelliana som är ursprunget till dagens hybrider. Där lever de som epifyter uppe i trädkronorna. Genom det intensiva korsningsarbetet att få fram bra sorter har skillnaden mellan novemberkaktus och julkaktus i stort sett försvunnit. När man köper jul/novemberkaktus ska de flesta knopparna vara ordentligt utvecklade ca 1-2 cm långa. För små knoppar ökar risken att de faller av. Skötselråd: Julros Vanliga julrosen Helleborus växer vild i alperna, Italien och på Balkan. I våra trädgårdar är det en vanlig perenn (flerårig växt) som föredrar en ljus halvskuggig placering med näringsrik jord och jämn markfuktighet. De blanka vintergröna bladen är mörkt gröna och blommorna kämpar sig upp ur den frusna marken redan i november-december. De kan till och med blomma under snön. Julrosen brukar drivas till blom inomhus till jul. De senaste åren har intresset för denna skönhet ökat igen. Skötselråd julros i kruka: Skötselråd julros som snitt: Julstjärna Ända sedan aztekernas tid har många i syd- och mellanamerika ansett julstjärnan helig, men den amerikanska diplomaten Ponsetti lyckades smuggla ut några sticklingar från Mexiko till Amerika runt år 1830. Men det var först långt senare då tyska förädlare tagit sig an julstjärnan, som intresset för den började stiga. På 1950-talet började julstjärnan dyka upp i Sverige till jul, men var då ömtålig och mycket exklusiv. Först mot slutet av 1960-talet började nya bra sorter komma fram och julstjärnan blev julens blomma nummer ett. I Sverige har "enbenta stjärnor" sålts mest, medan de större grenade plantorna varit mest populära nere i Europa. Det beror antagligen på att vi har oftast våra små stjärnor i fönstren, medan man nere på kontinenten har dem inne i rummet t ex i urnor, på golvet osv. De senaste åren har dock intresset ökat för stam och större grenade stjärnor även i Sverige. När det gäller färger är det rött som gäller till 90%, ca 7% vita och 3% rosa och övriga. Här kan man också märka ett ökat intresse för övriga färger och sorter. De senaste åren har t.ex. Silver Star-sorterna med brokiga blad väckt intresse. Även sorter med fläckiga eller melerade braktéer finns idag i produktion. Nya sorter för i år 2002 är Red Elf röd, Sonora White Glitter (röd med vita fläckar) och Jester (röd). Skötselråd: För mycket vatten ökar risken för bladfall, så låt julstjärnan torka upp lätt mellan vattningarna. Detta är speciellt viktigt vid lite mörkare placering. Observera att julstjärnan ej tål temperaturer under 12° vare sig under transporten hem eller när man vädrar. Liljekonvalj Liljekonvaljer brukar drivas från "groddar" som finns att köpa i affärerna. Drivningen tar ca 4-6 veckor vid normal inomhustemperatur. Liksom julrosen har liljekonvaljen bara funnits sparsamt ute i handeln under de senaste decenniumen för att nu åter bli efterfrågad. Idag finns också färdigdrivna liljekonvaljer att köpa vilket är enklare och säkrare. Plantorna kan sättas u i trädgården fram på våren/försommaren. Skötselråd: Mistel Mistel hör till familjen Loranthaceae som består av 1400 arter som alla parasiterar på träd. De flesta arterna finns i de tropiska zonerna. I Sverige är misteln den enda trädlevande parasiten. Misteln växer framförallt på lind och lönn men kan också förekomma på apel, hagtorn och poppel. Den är mycket svår att upptäcka på sommaren, men på vintern då träden står kala syns de stora vintergröna bollarna väl. Seden att man får ge den som står under en misteln en kyss på munnen under julen hör till de anglosaxiska traditionerna. Seden är känd i Storbritannien sedan 1700-talet, varifrån den troligtvis importerats hit. Misteln är en buske som parasiterar på lövträd. I Sverige är den fridlyst och förekommer främst i Mälardalen. I den nordiska gudasagan är misteln känd som den pil som Loke lurade Höder att skjuta Balder med. Misteln antogs ha magiska egenskaper och skyddade mot övernaturliga makter som var extra aktiva vid jultiden. Att mistlar ofta hängts upp i dörrar, framför allt vid jul, kan vara ett minne av att de ansågs hålla häxor och spöken borta. Tidigare importerades misteln från Italien och Frankrike, men idag sker importen främst från Polen. |
|
Skötselråd julens blommor
2002-11-30
Dela med
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera


